Äntligen är våren här

Som jag har väntat. Vi har fortfarande 2 dm snö kvar på en stor del av gården men den smälter i allafal dygnet runt nu. Innan har det varit så kallt på nätterna men det verkar ha vänt nu. Jag har kunnat börja litegrann i trädgården. Lite här och där bara. Idag till exempel krattade jag litegrann och började täcka resten av det jag började med i höstas.

Vi har en stenmur på gården. Eller två egentligen, på olika delar av gården. Den är i ganska dåligt skick men har sin charm och jag vill behålla den och framhäva den med växter. Bakom stenmuren bredvid huset har tidigare ägare kastat i princip allt. Jag krattar fram glas, konservburkar, kapsyler och stora plåtbitar hela tiden. Jag bestämde mig förra året att börja täcka de här ytorna för det verkar omöjligt att få bort allt skrot tyvärr. Jag blev nästan klar då men hösten var regnig så det blev en del kvar. Igår började jag fixa lite med det igen och fortsatte idag. Jag täcker med kartong och gamla textilier och sedan på med allt möjligt ”avfall” från trädgården. Det kommer sedan att förmultna och bli till fin jord. Jag ska odla blommor där har jag tänkt så ogräset inte tar över igen.

Idag upptäckte jag att jag får en superfin plats att ställa en trädgårdssoffa på om jag lämnar sista delen vid muren utan täckning. Jag älskar nämligen att ha många sittplatser i trädgården. Den trädgård jag skapar ska jag kunna njuta av på olika sittplatser. Här kommer jag att kunna sitta med en kaffe och njuta av blommorna samtidigt som jag håller hönsen sällskap.

Jag tänker så bra när jag är kreativ. Idag reflekterade jag över att jag arbetar i trädgården på samma sätt som jag målar mina tavlor. Själen styr och jag gör det jag känner för för tillfället. Jag skapar och låter känslan styra och det liksom växer fram något som jag inte hade tänkt ut från början. Jag är verkligen i nuet när jag gör så och jag mår fantastiskt bra av det. Det finns en nackdel dock. Jag förlorar mig i det och glömmer bort tiden. Glömmer att äta, glömmer återhämtning… Jag har lärt mig att det är vanligt att det blir så när man gör något som man tycker är roligt. Kroppen bildar må-bra-hormoner när man gör nåt kul, vilket gör att man blir lite beroende av det. Hormonerna gör att man inte känner av värk eller stress under tiden de utsöndras MEN är man som jag multisjuk, så blir ju kroppen och knoppen övrransträngd FAST man gör något man älskar att göra. Nyckeln ligger i att komma ihåg att vila. Så när jag kommer ihåg det så sitter jag bara rätt upp och ner och tittar på det jag skapar.

Jag får alltid väldigt ont efteråt tyvärr, oavsett om jag vilar eller ej. Det kommer nån ny inflammation nånstans i kroppen, oftast i handleder eller armar, ibland i ryggen. Jag försöker tänka på hur jag gör saker och ting men det värker ändå. EDSen (överrörligheten) gör ju att musklerna arbetar cirka 3 gånger mer än hos en frisk så om jag krattar i en timme så är det som att en frisk person krattar i tre timmar. Förstå då hur det blir när jag håller på hela dagen med bara några få korta pauser. 4-5 timmar går fort när man gör något man älskar och om man då ska räkna det gånger tre…ja ni fattar. Att kratta och hålla på med täckodling i 15 timmar är ju inte optimalt för kroppen. Lägg också in några hundpromenader, lite matlagning, diskning…ja sånt man gör på en dag. Och ta allt det gånger tre.

Jag måste lägga mig nu. Synd för jag är skrivsugen som attan. Men jag ska få tuttarna klämda på mammografi imorgon. Måste åka tidigt för jag har tid 9.20 och jag vill absolut inte stressa. Eller vill inte…jag KAN inte. Då funkar jag inte sen. Undrar om det gör lika ont att klämma tuttarna nu när jag gått ner en massa i vikt? Jag får se det imorgon helt enkelt. Eller nä..jag får känna det.

Annonser

Påskhelg med snö och familjemys

En dag kvar av påskhelgen. Det har varit kallt, ner till sex minusgrader. Och det har snöat så att det blev vitt på träden och på marken. Som tur var försvann det mesta idag, jag gillar inte snön, speciellt inte när det ska vara vårigt och solmysigt. 

Idag gick jag ut och grejade lite i trädgården trots kylan. Jag blir rastlös och lite sur när jag inte kan pyssla med nåt praktiskt. Mannen snickrade på hönshuset och jag förankrade stommen till tunnelväxthuset som jag monterade ihop för ett tag sen. Det blir nog riktigt bra när det blir klart.  Jag vet inte om jag nånsin kommer att vänja mig med att allt går så sakta. Jag gjorde allt så snabbt förut…. Men fick ju betala priset för det. Så jag fortsätter väl göra saker sakta gissar jag. Det blir bäst så.

Påsken ja… vi brukar inte fira påsk så hysteriskt som många andra. Vi har inga middagssamlingar med julbordstema och inga äggmålarkvällar eller pysselmaraton. Däremot känns det viktigt att umgås med närmaste familjen. Så det har vi gjort. Vi har träffat barn och barnbarn i flera omgångar den här påsken och det har varit supermysigt. Inget ger mig så mycket energi som pratstunder med barnen. Att få höra dem berätta om sin vardag och om sina framtidsplaner är härligt.  Och att få ta del av en 1,5 och en 3-årings funderingar är fantastiskt. Det är livskvalitė de luxe.  De vet precis hur man ska leva livet. 

I nuet ska man vara. Skratta när man är glad. Gråta när man är ledsen. Fråga när man undrar. Berätta när man har nåt man vill förmedla. Så himla enkelt. De har så mycket att lära oss vuxna. 

Dagen idag har varit lång. Jättelång. Seg liksom. Nästan som om tiden stått lite stilla eller åtminstone gått lite saktare. Kan det vara så att man får lite bonustid när man har umgåtts med människor som man älskar? När man lyssnat på sina behov och tagit en paus ifrån måsten och bara gjort roliga saker? Det kan vara så…  

Imorgon är det vägningsdag igen. Jag är nyfiken och förväntansfull. Det närmar sig 20 kilo minus. 20 kilo. Och ändå väger jag mer än jag gjorde innan jag blev sjukskriven fortfarande. Jag gick upp 27 kilo… Men nu är det på väg åt rätt håll i alla fall och det känns bra. Jag kommer i kläder som jag hade för länge sen och jag har rensat ut en massa kläder som blivit alldeles för stora. 

Skön känsla.

Nu ska jag sova. Imorgon hoppas jag på att få på ”skalet” på stommen till tunnelväxthuset. Sen ska jag fixa odlingslådor nån dag. Jag ska bygga dem av brädorna som vi rivit ner från fasaden. Dem ska sen fyllas med härlig jord som jag har tillverkat själv. Hela ena komposten är fylld med ljuvlig mullrik jord och det ska bli en fröjd att få använda den till mina plantor. Håller tummarna för att det blir varmare ute snart.


 

Steg 4 av 5

Jag har äntligen varit på läkarbesök inför överviktsoperationen. Efter en lång intervju och en enklare undersökning, hon kollade blodtrycket och lyssnade på hjärta och lungor, så gick vi igenom provsvaret från lab. Allt såg bra ut, några av proverna ville hon kolla med en kollega innan hon gav klartecken men i det stora hela var allt ok. Hon gav sitt samtycke till operation!!

Det som händer nu är att hon rapporterar till överläkaren som ska lämna över till kirurgen. Sen är det de som fattar det slutgiltiga beslutet om jag får genomgå en operation eller ej. Nu börjar en lång väntan på besked. Jag håller tummarna för att allt rullar på i samma takt som det gjort hittills, dvs ovanligt snabbt. Jag längtar verkligen tills jag börjar gå ner i vikt och jag ber till Universum om att jag slipper värken i fötterna.

Jag har ju börjat lite lätt med flytande till frukost. Längre fram kommer de att säga att jag ska dricka flytande i 4 veckor och jag tänkte att det är bra att jag kommit in i det lite. Jag nämnde för läkaren att jag använder Herbalife och hon avrådde från det eftersom de märkt att det ger påverkan på njurarna. Det är viktigt att alla prover inför operationen är bra så jag lägger av med det direkt. Pulvret åker i komposten, jag vill inte ge bort det till någon om man kan bli sjuk av det. Nu har jag beställt ett stort paket med olika Modifastsoppor istället. Jag tänker börja med att köra dem varannan dag så kanske några av värdena som inte var riktigt bra rättar till sig innan nästa provtagning. Drt var blodfetterna bland annat och det står på Modifasts hemsida att de blir bättre när man använder produkterna.

Den här helgen blir min sista med godis. Slutar med det och fikabröd efter helgen och börjar med sopporna när de kommer på posten.

Idag har jag umgåtts med mellanbarnet och hans tjej. De kom hit på en kaffe, vilket inte händer så ofta. Jag är stolt över mina tre barn. De har alla tre vuxit upp till individer som följer sitt hjärta, de tar ingen skit, de är självständiga och starka. De går sin egen väg, vilket inte alls är lätt i dagens samhälle. Jag är så tacksam för alla stunder jag får dela med dem. De är det finaste jag har!

Nu ska jag sova. Sov dåligt natten till idag såjag håller tummar och tår för att den här natten blir bättre.

Påsjukhuset:

Plockade äpplen för första gången i vår trädgård igår. Trädet fick sig en frisering också. Så goda! Blir nog en äppelkaka imorgon.

Summerar dagen

Tänkte att jag ska prova ett beprövat recept för bättre mående. Jag ska, varje dag (kommer troligtvis att bli några undantag) reflektera över saker som jag är tacksam över. Saker som jag gjort som leder mig framåt eller ger mig insikter om mig själv och min utveckling. Nu när jag skriver det så låter det svårt. Men jag ska ge mig den möjligheten. Jag tror att det är viktigt. Jag ska göra mitt bästa för att formulera mig utan negationer.

Nu börjar jag:

1. Idag har jag använt mina glasögon hela dagen. Jag känner att jag lär mig mer och mer om hur de fungerar och det känns bra att ha dem på. Det är ett stort framsteg eftersom jag,för bara några veckor sedan, ännu levde i villfarelsen att jag ser bra. Bra jobbat! (klappar mig själv på axeln)

2.Jag har respekterat mina begränsningar idag. Jag gick ut för tömma bokashihinken i komposten. När jag gjort det blev jag sugen på att rensa lite mer i min lilla oas som jag håller på med. Jag kände att det var alldeles för varmt (närmare 31 grader i skuggan) för att jag skulle må bra av att fortsätta så jag slutade, och gick in i stället. Det är viktigt för mitt tillfrisknande att jag respekterar att jag har begränsningar. Att vila, fast huvudet vill att jag fortsätter, bara en liten stund till. Jag ger mig själv en kram för det!

3. Jag har valt bort radioskvalet idag. Jag har en förmåga att distrahera mig hela tiden i vanliga fall. Det kan kanske vara så att jag är aningen rädd för tystnaden? Idag har jag lyckats med att vara i tystnad i princip hela dagen. Jag behöver det och jag är glad för att jag lyckades. 

Jag ska också skriva tre mål för morgondagen, inga krav eller måsten. Bara tre mål som hjälper mig i vardagen.

1. Imorgon är en nyhetsfri dag. Jag ska undvika att läsa nyheter på webben. Det ger mig mer energi till annat.

2. Jag ska sortera det som ligger på mitt pysselbord, kasta och lägga på sitt rätta ställe.

3. Jag ska vattna blommorna på nedervåningen.
Sådärja. Det gick ju bra det där. Nu ska jag försöka sova. Det är 19 grader ute fast det är mitt i natten. Om det inte vore så mycket mygg så skulle jag sova i hängmattan inatt. Vi har köpt en myggmaskin som suger in myggen, till slut dör de ut. Den täcker 4000 kvm. Jag längtar till de slutar föröka sig så vi kan njuta fullt ut av utelivet här på gården. Just nu är det nästan omöjligt. 

Bakat och juicat

Gjorde god juice idag igen. Den hör gången med apelsiner, citroner, morötter, ingefära, äpplen och rödbetor. Den blev godare än den förra omgången. Och vilken färg sen!

Allt skal åkte förstås ner i bokashin, det blir perfekt grund i en jordfabrik sen. Eftersom jag gillar att ta tillvara så mycket som möjligt så gjorde jag deg på fruktmoset som blev över. Tog alla möjliga mjölslattar som jag hade hemma och blandade friskt. Degvätska på vatten jäst och olivolja. Jag har smakat ett bröd och det blev fantadtiskt gott. Kanski lite udda med den röda färgen förstås, men vad gör det?

Hela jag är ju udda.

På förmiddagen satt jag och mannen i solen och pratade om sommaren, lyssnade på fåglar och bara njöt. Han sa nåt fint där i solstolen…
Jag frågade hur han tänkte kring huset och vad som ska göras med det. Och då sa han:

Eftersom du är sjuk så är ju jag också liksom sjuk… Jag tycker att vi bestämmer att vi gör saker och ting när vi känner för det. När lusten och orken finns. Det får ta sin tid när du inte mår så bra.

Så fint. Så mycket kärlek och omtanke.

Nu är det mellodags alldeles snart. Får väl gå fram och tillbaka för jag har en plåt i ugnen och en till som ska gräddas.

image

image

image

image

image

image

Pressa, pappersjobb och pauser

Jag är stolt som en tupp idag. Jag har äntligen tagit tag i något som legat på…. Det har tyngt mig och oroat mig och det har gett mig dåligt samvete för att jag inte gjort det. Men nu så!
Jag har sorterat upp alla kvitton på årtal och gjort en sammanställning över allt som gjorts i det gamla huset under åren. När man sålt ett hus med vinst får man ju skatta för vinsten. Eftersom vi köpte huset för 750 000 och sålde för 1 825 000 så blev det ju en ganska saftig vinst. Men man får dra av det man rustat för sedan nan köpte det. Inte för allt men för en hel del. Nu är redogörelsen ivägskickad till mäklaren och så gör han resten av jobbet. När det är gjort ska jag lämna allt till min revisor. Jag har ju haft eget företag och jag är livrädd för att göra fel med deklarationen så den har jag alltid tagit hjälp med. Sen när det är gjort så är mitt liv som företagare över. Allt jobbigt pappersarbete som jag mått skit över är avklarat och jag blir befriad från oron som det har inneburit.

image

Det tog nästan hela dagen, med alla nödvändiga pauser. Mannen servade med mat och fika så det behövde jag inte tänka på. Efteråt lade jag mig på sängen och vilade.

När jag legat där en stund blev jag lite rastlös och kände att jag ville göra något igen. Jag kom på att jag köpt hem en massa frukt och ingefära för att göra lite nyttig och god juice. Jag skalade fyra äpplen, fyra morötter, fyra apelsiner och en bit ingefära. Sedan körde jag alltihop i juicepressen och det blev en fantastiskt god juice! Glömde fota innan vi drack upp den! Färgen blev ljuvlig! En del av resterna blandade jag ner i hundarnas middag så de fick ta del av alla nyttigheter. Resten som blev över åkte ner i bokashin och ska i framtiden bli fin jord som vi kan odla nya fina grönsaker i.

image

image

När jag gett hundarna mat så tog precis all energi slut. Det var ju så att juicepressen låg nerpackad i en flyttkartong med lite andra saker så jag plockade ur den också. Nu ligger jag på soffan och känner mig lite rutten för att mannen får diska och plocka undan. Men han gjorde det gladeligen så jag ska väl inte tänka på det egentligen.

Jag gjorde nog aningen för mycket idag… Jag vaknade med värk men det släppte lite framåt förmiddagen, i allafall den värsta stelheten. Och då kände jag mig pigg. Efter pappersjobbet blev jag så glad och det var svårt att låta bli att pyssla lite till. Nåja. Vi får se imorgon hur det blir. Jag ska bara vila hela kvällen så det kanske går bra. Ser fram emot en god räkmacka sen, den får mannen snickra ihop.

Upp och ner

Värken from hell idag.

Vet inte varför riktigt. Även fast jag gjorde små små projekt igår så gjorde jag dem med måtta. Tog inte i nämnvärt, höll inte på länge, vilade mycket. Kan det vara så att jag reagerade på ett litet gräl vi hade igår mannen och jag? Eller gräl… jag vet inte om man kan kalla det för gräl direkt. Han berättade för tusende gången om att han inte trivs på jobbet. Kollegorna är si chefen är så. Han vill inte jobba i bilbranchen för det är stressigt.

Jag lyssnade bara först. Sa inget. Men han såg ut som om han väntade sig nån sorts respons. Och det fick han. Jag sa som jag tyckte. Att det är svårt att se honom må dåligt över sitt jobb. Att det kanske är dags att göra en förändring. Då svarade han: Man kan inte berätta nåt här hemma heller för man får magsår av gnället som blir…..

Han tog tillbaka det snabbt men skadan var redan skedd. Jag gick upp i varv och pratade för mycket. Ville förklara hur jag menar. Att jag säger vad jag tycker för att försöka hindra honom från att krascha. Att han ska stoppa innan det blir för sent. Att han gar gjort det till en livsstil att må dåligt över jobbet. Jag har känt honom i 9 år och han har alltid beklagat dig över stressen, fusket, kollegorna. Vi höjde rösterna båda två, lika frustrerade.

Saken är den att jag förstår att han behöver ventilera jobbiga saker. Jag vill att han ska känna att han kan göra det utan att jag flippar ur. Men igår kunde jag inte vata tyst. Han var ledsen resten av kvällen. Jag med…

Och idag har jag ont.

Igår gjorde jag lite småprojekt som sagt. Ett av dem var att starta min jordfabrik. Ska bli spännande att se hur det går. Jag startade upp den i en låda utomhus. Vill inte ha det inne för jag tänker att katterna kanske tror att det är en kattlåda. Läste att det ska bli kallt igen… Men det enda som händer då är ju att det stannar av lite. Det får vara så.

Gick 10 minuter i skogen här bakom också. Hade med mig hundar och katter. Jag kollade efter bra ställen att sitta och bara vara på och min tanke är att där katten sätter sig och vilar är bra ställen. Det gjorde han, så nu vet jag var jag kan sitta och njuta av tystnaden och dofterna i skogen.

Nu en vilopaus….

image

Där borta i huset bor vi.

image

Här hittade katten en bra sten.

image

image

Den perfekta vyn om man tittar uppåt ftån stenen.

image

Bokashin ska bli jord!

image